Två erövringar igår

Dag 23 av 70

Igår blev det inte något bloggande eftersom jag satt med ett milöarbete på tok för länge. Vi satt i skolan till klockan elva och sen när jag kom hem så fortsatte jag och kämpade med en dum tabell som inte ville som jag ville. När jag tittade på klockan så var den helt plötsligt två...på natten. Då är det dags att gå och lägga sig.

Det var otroligt svårt att ta sig upp i morse, inte så konstigt direkt. Sen så puttade Anders mig i säng klockan åtta men jag gav honom order om att väcka mig innan klockan nio så jag kunde se den bästa tv-serien som går på tv. Grey's Anatomy! KORS! Vilket avsnitt det var ikväll! Jag kan knappt vänta tills nästa vecka!

Men åter till mig och mitt liv! Igår så satt vi och kämpade med vårt miljöarbete som sagt. Eftersom det var rätt sent så gick två killar att köpa pizza. Jag bävade lite inför detta. Jag har sett mig själv kasta över kartongerna och ta ett stort bett. ;0) Nu blev det inte så, utan jag klarade det utan problem. Jag kastade långa blickar på kartongerna men inte mer än så. Jag är så duktig! Fast jag tror att det hade varit mycket jobbigare om Anders hade köpt en pizza och satt sig här hemma och ätit upp den.

Idag så hade vi övning i miljökursen. Vi blandades och jag hamnade i en grupp med en kille som jag har gjort övning med förut. Jag har alltid tyckt att han var trevlig, har i och för sig aldrig pratat med honom på riktigt, men första intrycket var bra. Det ändrade sig idag. Vi satt och skulle få fram intressanter och motståndare för ett bygge av dubbelspår på Hisingen. Jag kom med idéer och i början så lyssnade han. Men efter ett tag så började han avbryta mig och komma med sina egna idéer för att kunna spinna vidare och till slut komma fram till EXAKT det som jag gav som förslag innan. Detta hände inte bara en gång utan flera. Jag blev så irriterad men sa ingenting. I slutet så gav jag inga förslag längre eller när jag sa någonting så tittade jag på de andra i gruppen. Kanske lite mer åt hur en femåring skulle bete sig, men jag blev så irriterad så detta var det bästa alternativet mot vad jag egentligen skulle vilja göra. Titta på honom och säga att om du lyssnar på vad jag säger så slipper du säga samma sak fem sekunder efteråt. AARGHHH!

Idag har dag nr 23 av 70 gått till sin ända. Det är inte klokt vad det har gått fort! När jag strök över nr 23 med min rosa penna så fick jag en känsla av vemod. Nu har jag snart kommit till hälften. Kommer jag att kunna gå ner allt? Hinner jag med detta? Hinner kroppen med detta? För en tiondelssekund så fick jag även en känsla av saknad. Men den slog jag snabbt ur tankarna. Jag tror ju inte att jag kommer att sakna att skaka min frukost. Men när jag äter igen så kommer jag säkert fortsätta att byta ut ett mål mat mot en bar t.ex. Det är ju himla smidigt att bara ha i väskan & så mycket bättre än att gå runt och bära på en Snickers. De är ju i samma storlek, men skiljer ENORMT på innehållet.

Imorgon ska jag försöka gå och träna. Vi ska träffas efter skolan och sitta med miljön så det kanske inte blir av, men jag ska försöka iaf.

MYSPYS!