lördag 15 september 2007

2.5 cm, fotboll & hamburgare

Dag 5 av 70

Det känns som om man börjar känna igen mönstret nu, det går bra under dagen men så kommer kvällen och man tror att man ska sprängas upp i atomer! Av tiden på helgen ligger maten på ungefär 65% av den tiden. Jag menar inte att man ÄTER 65% av tiden, nej nej. Jag menar att man funderar ut på vad man ska äta, man ska handla det, man ska tillaga det och SEN så ska man äta det.

Jag kommer på mig själv att tänka ungefär så här: "för en vecka sen så stod vi i köket och lagade den och den rätten. Det var ju jättegott! Varför njöt jag inte mer?!? Varför kommer jag inte ihåg nu hur det smakade?" Jag har kommit fram till att man (i alla fall jag) inte kan minnas smak. Om jag känner lukten av tacos till exempel så vet jag ju precis hur det smakar, men känner jag ingen lukt så minns jag inte. Knasigt det där...

Idag så vaknade jag innan klockan ringde. Ja, ni läste rätt! Klockan ringer även på helgerna! Tragiskt! Jag gick upp i koma och tog mig en frukost och tänkte slinka ner i sängen igen för att kunna sova vidare. Men när jag väl kommit upp ur sängen så är det svårt att somna om. Jag hämtade tidningen istället och så läste vi den i sängen.

Klockan närmade sig nio-halv tio och vi gjorde oss klara för att åka iväg och spela badminton. Det kändes väldigt bra! Jag kände mig lättare än vanligt (hur mycket kan jag ha gått ner....0.87 kg) För att mitt tävlingssinne ska hålla sig lugnt så gör vi alltid så att jag börjar med 5 poäng. För det mesta så brukar Anders vinna trots detta, men ibland så lyckas jag slå honom! Idag var det tyvärr ingen sån dag, jag förlorade med 15-12.

Vi åkte hem & vek lite tvätt innan pappa ringde på dörren. Innan pappa kom så hann vi mäta omkretsen på min mage. Den hade minskat med 2.5 cm. Hur kan det vara möjligt?? Visst satt shortsen bättre än länge...men ändå? Helt knäppt! Hur mycket vikt är 2.5 cm? Någon som vet??

Pappa & Anders åt pyttipanna och jag satt och knaprade på en gurka (SUPRISE!) Sen bar det av till Ullevi & matchen mellan IFK & Elfsborg. Vi kom till våra platser (som var på onummrerad sektion) och bakom oss sätter sig ett gäng där en är min klasskamrat på Chalmers. Hur liten är världen egentligen? Vi satt i fredags på lunchen och pratade och kom då fram till att vi skulle på samma match. Vi sa att sannolikheten att man ska se varandra bland 30 000 andra människor är rätt liten. Men icke! :0) Matchen började bra, Änglarna gjorde mål i tredje minuten. Strax därefter blev det ett mål till men det såg jag inte för jag var mer fokuserad på att titta på en man som åt en hamburgare en rad framför oss. Jag tror inte att varken Anders eller pappa la märke till honom.... :0) Sen gick det utför & nu talar vi inte mer om det... Kan bara säga att det är väldigt vad folk äter mycket på fotbollsmatcher!

När vi kom hem så föll jag ner i ett stort svart hål. Jag ville verkligen kunna äta god mat! Kunna umgås! Jag var ENORMT frustrerad! Lite tårar kom och det kändes som att jag stod nedanför ett stort hemskt berg och vet inte hur jag ska komma upp och över. Anders är en ängel som får stå ut med en hel del av min ångest. Att han orkar! Jag är imponerad över min älskling! Som extra pepping så ringde mamma också alldeles lägligt. Hon fick mig på bättre humör och fick mig att se det med bättre ögon. TACK!

Efter badmintonen på förmiddagen så var vi på MAXI för att köpa lite mat. Då köpte vi även en soppa till mig, en sparris & parmesan soppa. Jag micrade den och den var väldigt god! Man kände både sparris & parmesanen väldigt tydligt! Jag ska försöka hålla mig till att ha den på festliga tillfällen. Till exempel om vi mot förmodan skulle bli bortbjudna under den här perioden så kan jag ta med mig den och hälla upp i en fin liten skål och äta med sked. Det är ju värsta lyxen! En soppa/shake/pulver som jag inte behöver krydda extra på.

I veckan så kom ett reklamblad från Åhléns till oss. Jag slukar alltid Åhléns reklamblad eftersom jag gillar det mesta som de har. Där ser jag den! Min blivande väska! Jag blev kär på två millisekunder! Jag ser framför mig hur jag har min fina väska till jobbet om sisådär ett år. Man måste ju gå in väskan först! Jag hoppas att den är lika fin i verkligheten som på bild! Jag fastnade för vecket i toppen på väskan och för spännet. I löööööve it!



Bild: Åhléns hemsida

Ikväll när jag surfade runt så hittade en blogg med en massa iTrim recept! Och vilka recept sen då! Helt fantastiskt! Jag ska försöka ta mig för att kopiera dem för att kunna skriva ut dem och ha i framtiden. Framtiden är ju ändå inte så långt fram i tiden. Eller??

Här är länken om ni vill spana: http://itrimrecept.blogspot.com/

Nu får jag nog inte skriva mer, jag tror att tangentbordet börjar bli trött. Eller så är det jag som börjar bli trött....

Mys pys på er allihopa!

5 kommentarer:

Tina sa...

Hej Lotta!
Carl har pratat om ditt projekt, roligt att ha hittat hit så att jag kan följa din viktresa.
Om du vill ha lite inspiration kan jag tipsa om två viktresor jag följt där personerna i fråga har gått i mål:
http://56kilo.se/om-mig/
www.akinna.se
Det är imponerande att se disciplinen hos vissa människor som tar tag i viktiga saker och ror dom iland. Du kommer att fixa det här fint!

Appropå naanbröd så har jag ett recept jag inte provat ännu. Jag får ta och baka det i veckan och återkomma, för du har rätt, naanbröd är fantastiskt!

bongo sa...

Lotta du är så bra!Hösthelgen kan ju faktiskt vara = härliga långpromenader med rosiga kinder och en stor mjuk (kanske ny?!)halsduk virad runt halsen och en rykande kopp te efteråt! Häng i nu!!
Kramar

EBM sa...

Heja på L8 - bra jobbat! Trots att det känns tungt så blir Du lättare för var dag! Dé Du!! Kramar från Hummels

EBM sa...

Hej L8! Torts att det känns tungt så blir Du/det lättare för var dag!!!

AM sa...

Kära Svägerska & Faster!
Linus & jag är sååå imponerade av dig!!! Du är en klippa!
Vi följer dig med spänning på bloggen & är säkra på att du kommer att fixa det här.
Tänd lite goa doftljus & kryp upp i soffan med en mjuk filt & Anders & bara mys & njut av att bara vara. Försök (jag vet att det är supersvårt, men övning ger färdighet) att - varenda gång en "matttanke" kommer - ta emot tanken, men bearbeta den inte utan bara släpp iväg den & försök tänka på något annat (t ex väskan:-)
Pussaråkramar från A & L