onsdag 22 oktober 2008

Ödets ironi

Tjosan!

Här sitter jag på ett hotellrum i Bromma. Flygplanen susar över huvudet ungeför var tionde minut, med andra ord sitter jag nära Bromma flygplats - yeah!

Ödets totala ironi! Vad säger ni om detta; jag är i Stockholm, min kära syster är i Stockholm och även vår finfina mamma är i Stockholm. Alla är på olika ställen i denna trödiga stad. Tänk, vi hade kunnat varit ute och ätit på någon trevlig restaurang ikväll! Själv har jag ätit en grillad Foccaia med en Ramlösa citron för smakliga 117:- Visst, det var jättegott - men hur kan man ta 95 spänn för två grillade mackor med ost, skinka och tomat??!?? Jo, för att här ute i ödemarken finns det inga alternativ om man inte vill göra som jag annars gör. Gå över vägen, gå över en jätteparkering för att sen traska in på den stora mataffären och köpa youghurt och frallor utan pålägg. Då kommer man undan med billiga 22 kr. Det är skillnad det!

Nu är det säkert att jag är lite allmänt negativ ikväll, men varför har SL ett sånt knepigt och stökigt system. Jag ska ta mig från Bromma till Södermalm imorgon, jag har mycket packning (jag kommer nog ALDRIG lära mig att resa lätt), tyvärr så finns det inte ngn vagn (förlåt stockholmare - t-bana/tuben/banan/under-marken-vagnen) i närheten så man kan antingen åka buss till en tunnelbana eller traska en bit för att komma till vagnen. Jag har ikväll suttit och tittat på SLs hemsida över linjekartorna, det känns som att alla bussar går minst en kringelikrok...logiskt (not!).

För övrigt så tror jag att spärrvakten alltid skakar på huvudet efter att jag har tagit mig igenom spärren. Oftast är jag uppe i Stockholm en natt, detta innebär att de gånger som jag åker vagn så har jag min dataryggsäck och kabinväska med mig. Jag lyfter och bökar...jag är så rädd för att fastna i spärren! Igår när jag åkte upp från underjorden vid Vreten (Solna) så åkte ett sällskap turister ner mot underjorden. Den ena satt i trappen för att ta kort på sin vän/tjej/donna/brud, i slutet av trappen reste sig han upp, men hans jacka följde inte med. Han ramlade och jackan killade fast sig i slutet på rulltrappan. Det blev ett väldigt tumult, en i sällskapet tryckte på nödstoppsknappen. Vid det tillfället var jag nästan uppe och såg då hur det kom ut en man från spärrvaktens lilla kur. Han suckade, pustade och stånkade. Trodde säkert att det var några ungdomsligister som hade roat sig. Sen gick jag ut så jag vet inte uppföljningen.... :0)

Nä, dags att gå och lägga sig tror jag...

Sussa gott syster och mamma......och alla andra också så klart!

MYSPYS!

1 kommentar:

Tina sa...

Jamen varför kommer du inte och hälsar på oss? Vi har en bäddsoffa och tunnelbanan utanför fönstret. Pärlpyssel och en sån spännande kvällsutflykt (som jag inte fått uppleva sen du var här sist), skärpning Lotta! ;)