Upp till kamp!

Dag 12 av 70

Anders och jag har de senaste veckorna haft ett visst tv-bredband & telefoni företag som ringer hem till oss och söker mig. Det spelar ingen roll om det är mitt på dagen en onsdag eller klockan är åtta och det är fredag. Visst tusan ringer dom! Anders har råkat svara och jag har inte varit hemma. En dag ringde de och jag svarade.

-Ja det va Lotta.
-Hej Lotta! Jag heter XX och ringer från CH. Stör jag?
-Ja, vi ska precis äta.
-Okej, men då ringer jag senare Lotta.
-Ja, gör du det.

De ringde lite senare, men nu kände jag igen numret och svarade inte. (De ringer från Stockholm och vi känner ju 0.008% av Stockholms befolkning och de ringer aldrig till oss så vi använder uteslutningsmetoden.)

Nu har det blivit en kamp! Oftast så svarar vi inte om vi ser att de ringer. Men nu det senaste så har jag börjat svara för att direkt lägga på igen. Deras dator gör ju likadant på oss dödliga! Jag skulle nog säga att de ringer ungefär en gång per dag. Vi ska härda ut deras kampanj eller vad de nu håller på med. Förut så har de ringt till min mobil också, men så "smarta" verkar de inte vara denna gången. Skönt det, de är som iglar!

Eftersom jag har spenderat mycket av min fritid på Åhléns i Nordstan den senaste tiden för att hitta en viss väska så blir man även där påhoppad av "Hej, jag ska ge dig dåligt samvete och du ger mig pengar!" människa. Någon dag här i veckan så kom en ung kille fram från Svenska Afghanistanföreningen för kvinnor.

-Hej! Får jag störa dig under två minuter?
-Nej, jag har inte tid.
-Varför inte då? (killen börjar gå med mig)
-Jag ska köpa en väska. (trodde ju jag...*suck*)
-Men jag kan följa med dig! (killen skiner upp)
-Jaha, men då kan du hjälpa mig att välja väska! (börjar gå snabbare och killen ser rätt paff ut)
-Jo, vi kommer från SAK och vi jobbar för kvinnor i Afghanistan. (killen börjar gå långsammare för att få mig att göra likadant)
-Okej. (ser Åhléns ingång och fortsätter gå)
-Behöver du verkligen en väska? Är det inte bättre att lägga dessa pengar på människor som behöver pengarna? (killen står nästan still)
-Ja, det kanske det är men det är inte aktuellt idag för jag behöver en väska. (behöver och behöver - vill ha!)
-Nu kan jag inte följa med längre. (vi är nu framme vid ingången till Åhléns)
-Okej, då får det va! (svänger med glada steg vänster och in på Åhléns)

Jag blir så otroligt trött på dessa människor! Man kan knappt gå in i Nordstan förrän man känner sig som en levande måltavla för dessa iglar. Visst finns det människor som är i ett stort behov av hjälp, men jag kan inte hjälpa alla dessa. Jag lägger pengar i bössor då och då. Jag köper Faktum ibland. När jag får ett fast jobb så vill jag hjälpa WWF med att "adoptera" en tiger eller späckhuggare. Får inte jag välja själv vad jag ska lägga mina pengar på? I deras drömvärld så skulle alla personer som kommer in i Nordstan öppna plånboken och ha den hängande på magen med pengarna lätt tillgängliga så att alla föreningar och organisationer kunde ta vad de tycker att de behöver. När man väl hade kommit fram till Åhléns så hade nog plånboken varit tom...

Igår åkte jag till Fjället! Lika mysigt att vara där varje gång! Vi gick en promenad i regnet och tittade på en gammal tipp där det låg spisar, en järndörr och en gammal rostig vagn som jag gissar att man har spänt en häst för. Jag ångrar att jag inte tog kort på det, hade med mig kameran men jag skyller på regnet. :0) Sen gick vi iväg och kollade på deras uppgrävda avlopp. Det är nog bara Mia & jag som kan finna njutning av att gå ut och titta på rostiga sopor och ett avlopp. Det är nog därför vi passar så bra ihop! Vi gick in och drack varmt thé och jag hade med mig lyxsoppan (sparris & parmesan) Orkade knappt äta upp, men kämpade i mig. Sen satt vi och tittade på tyger i kataloger och drömde om vad man kan sy. Vi gick även upp och sydde men det får ni inte se vad det var. Inte än iaf :0) Jag stannade till elva ungefär, det var verkligen kolsvart när vi gick ut på trappen. Moltas gick ut och skällde lite i mörkret för att hålla alla konstiga djur borta. Han är så söt den lilla skrutten. Under kvällen så hade det regnat mycket, det hade vi hört. Jag började köra men kunde inte köra speciellt fort eftersom det var som att köra i en pool. Men när jag kom till viadukten vid Shell i Fjärås så tog det stopp. Där var det minsann översvämning. Jag blev lite ställd eftersom jag inte visste någon annan väg hem så jag fick ringa Mia & Tommy. Efter lite guidning av Tommy så kom jag på rätt väg igen. Jag åkte på en raksträcka och på bägge mina sidor var det åkrar som var omgjorda till vattenspeglar. Hade de varit några cm till så hade det varit vatten uppe över vägen. När jag kom ut på E6 så regnade det rätt mycket, men trots detta så kör folk i 110 km/h eller mer. Jag förstår inte hur de tänker! Du ser knappt något men kör lika fort som i dagsljus. Jag körde i cirka 90 km/h, det var den farten som jag kände mig säker i. På 90-vägen i Kungsbacka så låg jag runt 60 km/h. Men hem kom jag till slut, hel och välbehållen.

Idag sken solen och det var jättefint! Klockan ringde 08.00 men jag var inte så intresserad av att gå upp. Vaknade till och halv tio blev vi hämtade av Mikael, Katrin & Julia för att gå på Liseberg. De som hade Läsvärdetskortet från GP fick gå in gratis med fyra vuxna. Så himla käckt! Det var till och med vissa attraktioner som var öppna och gratis. Vi började med att åka Balder! Den är så himla härlig! Anders & Mikael åkte kanonen, Anders tyckte nog sisådär om den. Sen gick vi till Lisebergsbanan, Anders och jag passade Julia medan Mikael & Katrin åkte sen så bytte vi. Det är bara början som är bra på bergbanan, när den är avklarad så är jag nöjd. Efter det så sitter man bara och skakar fram och tillbaka i den där vagnen. Till råga på allt så mådde jag illa efteråt. Jag ska nog hålla mig till farfars bilar i framtiden. Har verkligen inte något balanssinne som passar för karuseller. Julia & Mikael åkte farfars bilar och Julia blev ledsen när hon var tvungen att gå ur den fina bilen. Hon sken däremot upp som en sol varje gång som vi såg en kanin!

En kanin var precis vid ingången när vi kom in hade på sig en träningsoverall. Vi går fram och kaninen sätter sig på huk för att hälsa på Julia och klappa lite på henne. Jag sa att kaninen hade på sig tuffa träningskläder. Men en gång hoppar kaninen upp och visar sig stark genom att spänna armarna. Jag blev lite paff! Jag vet ju att det är en människa i kaninen, men eftersom han/hon inte får prata så förväntade jag mig inte en reaktion. :0) Efter allt åkande så tog vi en fika. Anders åt en macka med röra i och Mikael & Katrin tog grillade mackor. Jag tog en läbbig vaniljbar och en Cola Light. Sen gick vi för att spela lite. Helt enligt ödets ironi så vann jag 2 kg choklad på Kexchokladhjulet. Jag som inte får äta. Sen vann jag igen på filmhjulet och Katrin vann på Twisthjulet. Mikael höll sig stadigt två nummer ifrån vinsten hela tiden och Anders hade inte heller någon lycka. Vid bilen så delade vi upp kexchokladen så nu sitter kanske M & K och smaskar både kexchoklad & twist.

På eftermiddagen så skulle vi på fika till kusin Karin med familj. Men jag mådde fortfarande illa efter åkturerna så jag ringde och frågade om vi kunde flytta det till en annan dag. Tur i oturen så hade Karin fått en stukning/vrickning på foten så hon ville också byta dag. Hoppas att foten blir bättre snart Karin!!

Vi åkte till Maxi för att handla lite mat och efter det stupade jag i säng som den slagna hjälte jag är. Det var min fredagkväll och lördag, vad gjorde ni??

Myspys!

Fredag - åter igen veckans bästa dag!

Dag 11 av 70

Idag känns det riktigt bra! Ångesten är borta (för en stund kanske) det känns toppen idag!

Ikväll ska jag ut till Fjället hos Mia, Tommy, Moltas, Cia & Smockan och det ska bli så himla mysigt!

Igår skulle jag titta på Niklas mat. Alltid kul att få lite inspiration trots att jag inte får äta. Vad tror du människan gör? Potatis och purjolökssoppa! Jag ska ALDRIG äta potatis och purjolökssoppa igen! Snacka om ödets ironi!

Nä! Nu ska jag ut och göra lite ärenden.

Ska försöka göra ett längre inlägg ikväll/natt.

Mysig helg på er!!

Äntligen tvåsiffrigt!

Dag 10 av 70

Nu är det torsdag och helgen närmar sig med stormsteg! Det är så skönt att veckorna flyter på bättre nu. Imorgon ska jag till Maria och tillbringa kvällen tillsammans på deras gård, det ska bli så mysigt och få träffas igen. Det infinner sig ett lugn i hela kroppen bara man stiger ut ur bilen. Sen så kan det nog vara bra att ta bort fokuset från fredagsmyset. Så får älsklingen äta vad han vill också, det blir nog han glad för tror jag. Jag ska ha med mig medhavd middag, ska lyxa till det och ta en sparrissoppa! :0) Jag har hört rykten om att det finns en svampsoppa som också ska vara god. Det låter bra! Jag gillar svamp! Har fortfarande minne av en murkelsås som vi fick en gång på mormors land i Falun en sommar när vi var små. Mamma och jag var i affären där (Konsum tror jag) och skulle hitta på något till middag. Vi testade en sån och jag tyckte att den var jättegod! Konstigt att sånt etsar fast sig i minnet, jag kan inte varit gammal när vi åt den. Jag tror inte ens att familjen kommer ihåg att vi har ätit den. :0) Där uppe testade vi även Uncle Ben's Sweet & Sour med ananas. Även den är himla god, den tar Anders och jag då och då.

Bild: Uncle Ben's

Jag har börjat frysa lite igen så nu har mina underbara raggsockor åkt fram. De är helt fantastiska, inget sticksigt här inte och så är det sockiplast också så man slipper åka skridskor över golvet. Kanonbra! Rekommenderar dem varmt!

Bild: Privat

Det är inte så lätt att ta kort på utsidan av sockan när foten är i, därför ser foten lite konstig ut. Men sockan är skön! :0)

Mys pys på er!

Rätt sida??

Dag 9 av 70

Nu är den stora frågan om jag hamnar på rätt sida dygnet... :0) Annars blir det ju dag 10 av 70.

Idag har jag varit otroligt trött hela dagen, ingen aning varför. Men däckade i sängen när jag kom hem vid sextiden och sov till halv nio så nu är man pigg som en mört!

Tråkigt inlägg idag...sorry....

Desperat!

Dag 8 av 70

Jahopp! Då var det tisdag... Vad ska man säga, varken mer eller mindre. Det är ju inte direkt så att det händer något spännade i mitt liv - i alla fall inte varje dag.

Satt i skolan idag och räknade tillsammans med Anders & Caroline. Vi håller på med en uppgift i värme- och vatteninstallationer och behövde kolla upp lite nuffror i ett diagram. Anders fick den uppgiften och gav oss dessa. När vi hade räknat igenom hela systemet och hade kommit in en bit på att gå tillbaka samma väg så kom Anders på att han förmodligen hade läst fel i diagrammet. Då gav vi upp och gick hem...

Dagarna flyter på väldigt bra nu för tiden fram till runt fyra. Då kickar hungern in så att man kan tro att hela magen dansar rumba. Oerhört frustrerande... Borde inte kroppen vänja sig på riktigt snart?

På förmiddagen var jag otroligt duktig! Gjorde klart ett miljöarbete OCH oljade in vårt soffbord. Det är inte illa av en tjej i sina bästa år! ;0)

Till min stora lycka så började Desperete Housewifes idag! TJOHO! Det var precis som att det aldrig har varit borta över sommaren. Ligger och riktigt myser när jag tittar på det. För att göra hösten ännu bättre så börjar Grey's Anatomy imorgon också, med dubbelavsnitt!! Kan det bli bättre än så?? Jo - man kan få äta mat också.

Dagens plikt är gjord! :0)

Mys pys!

Bara en vanlig måndag

Dag 7 av 70

Idag är 10% av detta avklarat! Det är riktigt skönt!

Överlag så gick dagen himla bra, men på eftermiddagen så kom hungerkänslor och suget efter kött igen. Jag skulle aldrig klara av att vara vegeterian!

Följetongen med väskan fortsätter... Jag var inne på Åhléns idag för att se om den hade kommit in, men icke. Det var hur mycket folk som helst där inne så jag kunde inte hoppa på någon för att fråga när den kommer in. Jag ska ner på fredag igen för att kolla igen...är den inte där då så kan jag nog börja skicka lite mail och fråga när tusan den kommer.

Jahopp, det var det som jag hade att säga idag. Bättre att skriva lite grann, fast jag inte hade något att säga direkt.

Uppgång & nedgång på en & samma dag!

Dag 6 av 70

Idag var det mitt första gruppmöte. Vi var ~12 pers som träffades tillsammans med Nina, en av tjejerna som äger stället.

Detta första mötet handlade om motivation. Att man inte ska tänka elaka saker om sig själv. "Varför ska du vara elak med dina tankar mot dig själv när du inte säger något sånt till någon du tycker om." Man ska även tänka på att varje gång jag säger nej till en frestelse så är det ett ja till att jag vill och att jag kan. Det behöver inte vara ett nej genom munnen, men bara genom att kunna gå förbi ett fat med bullar utan att känna tvånget och suget att ta en, att kunna säga nej till sig själv i huvudet. Mötet var på lite mer än en timme. Av alla personer så var det två personer som verkade vara i min ålder. Resten var äldre och bara en av alla var man, och han var till och med från Danmark. :0) Vi gick laget runt och berättade vad man heter och varför man är där. Nu är det denna gruppen som ska träffas varje söndag. Det är skönt att vi kommer att vara samma personer, man lär känna varandra. Jag kanske till och med kan komma ihåg några av deras namn!

Efter mötet så hade man möjlighet till att väga sig. Jag trodde inte att det skulle ha hänt speciellt mycket på vågen, men jag tappade hakan totalt när jag såg att det har försvunnit 2,7 kilo från min kropp. Inte klokt! Nästan 3 kilo på 5 dagar! TJOHO!!! Kan knappt vänta till nästa vecka! Inte för att jag tror att jag kommer att slå detta, men jag räknar lite iskallt med att vågen kommer att gå neråt den dagen med.

Efter mötet åkte Anders och jag in till Åhléns för att kunna spana in en viss väska. Men vad tusan! De hade inte väskan! Sånt blir jag ju lite irriterad över. Om man som stort företag skickar ut reklam om produkter så borde väl ändå de ha inne sakerna när reklambladet går ut. Om man inte har dem inne så borde man ju åtminstone VETA när sakerna kommer in. Jag frågade en tjej om hon kunde visa mig var denna hängde (hittade ett reklamblad och pekade ut den) Hon visade mig en brun väska i krokodilimitation. NEJ! Det är inte så den ser ut! Hur kan du ens tycka att de är lika! Ibland blir jag så fruktansvärt trött på människor som inte vet vad de jobbar med. Jag ska göra ett nytt försök i veckan. Jag vill ju ha den väskan för tusan! Men men..det är säkert någon mening med det också. En motgång som man kan skratta åt om sisådär 7 dagar. Om jag har fått tag i väskan då vill säga. Ni lär ju veta om jag hittar den eller inte...